Funktionalism inom arkitektur

Funktionalismen kallas även i folkmun för Funkis. Stilen kom på 1920 talet och avlöste den Nationalromantiska arkitekturen. Det är en stil som var väldigt banbrytande då den uppstod. Från utsmyckade fasader och mycket tanke på det estetiska var funktionalismen väldigt avskalad. Designen byggde istället mer på funktion, där av namnet Funktionalism. Det behövdes inte mycket mer än fyra släta väggar och ett platt tak för att skapa ett hus. Under denna tiden behövdes det inga utsmyckningar och vackra valv på byggnaderna.

 

Byggnaderna var fyrkantiga lådor

Husen som byggdes under denna tid kallas ofta för fyrkantiga lådor. Och det är en väldigt bra beskrivning. Ofta är det inget som sticker ut på husen och även taken är helt platta. Form följer funktion, är ett uttryck som kom på denna tiden. I originalform var det myntat på engelska; Form follows function.

Hus har alltid varit mer eller mindre fyrkantiga, men med diverse detaljer. Till exempel mönster i fasaden, höga tak eller trädetaljer. Nu ansågs det vara överflödigt, och rent av omodernt. Behövs det inte ska det inte byggas. Detta resulterade i hus som såg ut som boxar.

 

Rena former och lättskötta boenden

Det var inte bara utsidan av husen som byggdes med denna nya stil. Även insidorna anpassades efter den nya arkitekturen. I och med att de skulle byggas för funktion, snarare än dekoration, resulterade det i luftigare och ljusare bostäder. Husen var även mer lättskötta.

Skillnaden att måla om ett funkishus och ett hus i barockstil skiljer sig mycket. Det samma gäller städningen inomhus. Det var inte längre tal om att ha stuckaturer på väggarna, lister med mönster i och annat som samlade damm och var svårstädat. Rena och släta ytor var det nya inom funkis.

 

En nytänkande stadsplanering

Funktionalismen arkitekter skapade både villasamhällen och tätbebyggda områden med lägenhetshus. Formen passade på villor såväl som lägenhetshus. Inom denna epok kom en ny stadsplanering fram. I Stockholms innerstad är det blandat med bostäder, kontor och andra arbeten som affärer och salonger. Men under funkistiden handlade det om att bygga olika zoner. Villaområden, lägenhetsområden, och områden med arbete. Detta är en form av bebyggelse som vi fortfarande ser i de flesta förorterna i Stockholm. Detta gör att det är möjligt att bo i en villa omringad av natur, men ändå ha nära in till stan och kunna pendla till jobbet.

 

Asymmetriska placeringar

Ytterligare något som kännetecknar funktionalismen, förutom de lådformade husen, är de asymmetriska placeringarna. Fönster och dörrar placerades på helt omaka ställen. Detta för att de skulle fylla en funktion inifrån, snarare än se snyggt ut från utsidan. Fönsterna placerades därför där rummen var. Var rummen i huset olika stora resulterade detta i att fönsterna hamnade på olika ställen. Att jobba som arkitekt under denna tid handlade väldigt mycket om att planera för insidan, snarare än utsidan. En vägg på huset kunde ha tre fönster bredvid varandra, den andra väggen ett fönster i mitten och dörren till vänster, och på en annan sida fanns två fönster med stort mellanrum. Ett klassiskt symmetriskt hus med en dörr i mitten längst ned och två fönster ovanför var det inte längre tal om under funkistiden.

Lämna en kommentar